Fan och hans moster

Om en timme nedstiger återigen himlen till jorden och livet blir komplett igen. Fram tills dess ska jag pyssla lite i hemmet för att få tiden att gå. Mina klasskompisar ringde innan och hade fest. Inser att jag väldigt sällan är med på klassens olika tillställningar. Kanske lite illa av mig, de är ändå väldigt trevliga. Men just ikväll hade jag en god ursäkt att tacka nej. Hade det inte varit att Olivia kommer så hade jag nog varit på flaskan ikväll igen. Nu spar jag det lilla krut jag har kvar.

Tvättat och rensat ur en massa skräp ur lägenheten har vi ägnat eftermiddagen åt, jag och sjuke-Frida. Fyllde en hel stor, blå IKEA-påse med gamla DN. Det var tungt kan jag lova, mycket tidning blir det som prenumerant på DN. Tvättade mina jeans för första gången på ett och ett halvt år, ingen större skillnad syns dock än på dem, lite tråkigt, ville att de skulle bli mer märkbar skillnad. Dammade av mina svarta Nudiesar istället och ska använda dem ett tag nu framöver.

Jaha, då var vi återigen på benen här på femtonde våningen. Somnade rätt kaotiskt inatt och fick ett abrupt uppvaknande när Frida klampade in vid halv nio-tiden här på morgonen. Dum som jag är trodde jag Frida kommit hem från jobbet vilket i sin tur att lett till att jag sovit till klockan fem. Nu var fallet så att Frida är lite sjuk så hon är hemma från jobbet. Så snart ska vi när och diska, sen ska det städas och handlas. Börjar bli sugen på lite frukost nu...

Nehe, det blev inget Stureplan-race idag inte. Det blev istället lite samling hemma i lyan för mig och mina vänner med lite Ernst-Hugo och pop innan vi drog till gamla hederliga Baba som alltid håller indie-fanan högt. Men sen försvann vi alla åt vasitt håll. Jah blev själv kvar och drog en sväng förbi doncen för lite nattamat. Ironiskt nog spelade de någon Killers-låt från deras senaste skiva. Just den skivan jag brukade köra i iPoden för ganska exakt ett år sedan när jag gick genom regn och rusk till jobbet, som just var doncen. Jag fann det hela lite smålustigt och satt faktiskt sången igenom och tänkte tillbaka på hur livet var just då, sen tog låten slut, jag åt upp och drog hem till skrapan igen.

Här hemma har jag valt att nostalgitrippa lite på Shout Out Louds-låtar som har en speciell plats i mitt hjärta. Jag minns sommar, jag minns det lilla torget i Frillesås, jag suger in alla minnen helt enkelt. Första gången, det var allt något speciellt, något alldeles underbart. Hela jag ler inombords när dessa sånger spelas, allting bara väller över mig igen. Allting minns jag i detalj nästan, hur ska jag kunna glömma. Imorgon är hon här igen hos mig. Blir helt knäpp på det här, beror väl på att jag inte är van. Men jag älskar varje sekund utav det här.

Hur kunde det sluta såhär?

Onsdag var det idag. Idag har jag ägnat mig åt att försöka återfå ett gott tillstånd i mitt liv. Sov till lite längre än 12.00 och har sedan dess inte uträttat något av värde. Var nere en sväng på bolaget nyss i snöyran som råder på Söder. Köpte mig lite godare öl för en gångs skull. Orka med pundarölen varje gång liksom. Ikväll ska vi dricka, antagligen blir det jag och Simon som ska ut på uppdrag. Planen är väl att göra Stureplan osäker, vi får se hur det går. Men O-baren och Spy Bar vore väl inte helt fel säg. Nu ska jag fortsätta titta lite på "Riget", Lars Von Trier vet till skillnad från svenskar hur man gör bra tv. Imorgon blir än bättre dag. Puss

Nu var jag också tvungen att göra det däringa tv-testet. Lite har jag ändå hunnit med genom mina dagar, hoho.

[   ] Gilmore Girls
[X] Grey's Anatomy
[X] Prison Break
[X] Desperate Housewives
[X] O.C
[X] One Tree Hill
[X] Vänner
[  ] Förhäxad
[X] 24
[X] Simpsons
[X] Scrubs
[X] CSI 
[X] CSI Miami
[X] CSI New York
[X] Jordan Rättsläkare
[X] Joey
[  ] Bones
[  ] Dawson's Creek 
[X] Heroes
[X] House
[  ] Brothers and sisters
[X] Sex and the City
[  ] Navy CIS
[X] Lost
[X] My name is Earl
[  ] Ugly Betty
[X] Smallville
[X] Southpark 
[  ] Stargate Atlantis
[  ] The 4400
[X] The Office
[X] Two and a half men
[X] Spin City
[  ] Cold Case
[  ] Criminal Minds
[X] Baywatch
[X] Lilla huset på prärien 
[X] Dallas
[  ] Shark
[X] Tredje klotet från solen
[  ] Law and order
[X] Våra bästa år
[X] Våra värsta år
[  ] Sabrina Tonårshäxan
[X] Malcolm - Ett geni i familjen
[X] Alla älskar Raymond
[  ] Ghost Whisperer 
[  ] 8 simple rules
[X] Svensson Svensson
[  ] Lizzie McGuire
[X] Sunset Beach 
[  ] Magnum
[  ] VIP
[  ] Stacked
[X] Myggan
[X] Vita huset
[X] Advokaterna
[X] Ally McBeal
[  ] Las Vegas
[  ] Xena
[X] Entourage
[X] Will & Grace
[X] Fresh Prince in Bel Air
[X] Skilda Världar
[X] Nanny
[X] Tre Kronor
[X] L-word
[  ] Vita Lögner
[  ] Andra Avenyn
[X] Rederiet
[X] Hem till gården
[  ] How I met your mother
[X] That 70's Show
[X] Alias
[X] Seinfield
[X] Glamour
[X] Huset fullt
[  ] Mitt liv som död
[X] The Shield
[  ] Close to home

TOTALT: 53 poäng

0-10 Scout
11-30 Normal
31-54 Soffpotatis
55-69 Nörd
70-86 Inget liv

Huh. Natten var sådär trevlig den som var. Mina vänner, demonerna från förr, dök upp igen. Satte mitt huvud på kant och fick stanna upp för att slå vett i mig, inte låta de få överhanden. Usch, det är så obehagligt, vill inte tänka så men ibland bara faller jag in i det, hemskt är det och skraj blir jag varje gång. Varför kan det aldrig bli bra?

Morgonen blev en snooze-morgon, hann nätt och jämt med att äta frukost och läsa ut ett kompendium till seminariet. Ovan nämnda seminarie gick lugnt och stillsamt till, inget att rapportera.

Nu var det tänkt att jag ska ringa till mitt gamla jobb och få tala med min favvo-chef. Måste tigga ut lite pengar hade jag tänkt. Kommer väl bli en massa, massa dösnack känner jag bara. Får lite känslan av att det är för ett år sen tror jag. Känns väldigt mycket 2006 att ringa till jobbet må jag säga.

På schemat för kvällen står det "Tacobuffé" med vänner, amen

Nu har jag givit min unge vän Simon lite sällsap, något han saknat i helgen. Eftermiddagen ägnades åt att hålla hov nere i SoFo:s källare med lite brainstorming och massa andra dumheter som bara unga män kan. Sen hem och laga mig en bit mat, hade inte ätit sen klockan fyra i morses. Senaste som hände var att jag brände iväg lite över sju laxar på räkningar. Jätteroligt att se en massa pengar försvinna med några enkla knapptryck.

Ett tag var jag inne i ett flyt idag och fixade både våran trasiga vattenkran och en box till teven. Det enda som fattas är ett programkort till våran vän så sen blir det tv-underhållning i huset, något vi varit utan i typ en och en halv månad. 31 kanaler står till buds för oss, jajjamänsan. Nu borde jag gå och handla och sen förbereda morgondagens litteraturseminarium. Dagens seminarium gick helt okej, rätt trevlig stund vi hade och sågen på min text var rätt mild. Läraren var till och med lite impad över att jag fått tag i Lena Mellin. Däremot hade hon inte mycket till övers för Richard Slätt, men det får stå för henne. Hejdå

Helvetes jävla skit. Helt perfekt att börja sin återkomst i Stockholm med att paja kaffekannan så nu är det slut med kaffebryggandet här i lyan för jag har banne mig inte råd att skaffa en ny kaffebryggare. Tack vare våran underbara kran som har lossnat, jävla piss helvete. Jaha, så nu är den här dagen åt helvete, får se vad som mer kan fuckas upp innan jag somnar.

Har varit verksam sen lite innan klockan fyra. Hunnit med att löpa till bussen, säga farväl till min älskade och åka tåg i över fem timmar. På tåget blev det lite nyttigt läsande och någon timmas sömn. Givetvis lite QuadraPop. Nu ska jag bege mig till skolan snart och på kritik på en artikel jag skrev häromveckan. Inte riktigt upplagd för det känner jag nu. Jävla fan och skit. Jag är inte glad nu...

Nu börjar klockan närma sig lite för mycket. Men jag försöker ignorera det faktum att jag inom lite mer än fem timmar ska sätta mig på en buss och åka härifrån. Vill ju inte helt gärna åka, det vet ni väl alla. Idag har vi mest suttit vid varsin laptop, läst en jävla massa bloggar och sett på Dexter. Ett problem är att vi nu kollat på alla befintliga avsnitt och måste börja vänta på varje nytt avsnitt. Egentligen borde man aldrig börja kolla på en serie innan den är färdig. För det är ju så mycket bättre att sträcktitta på serier än att sitta och vänta in ett avsnitt i veckan, tycker jag. Annars har helgen bjudit på god mat, underbart sällskap och lagom med rekreation för att nu försöka klara av slutspurten på min nuvarande kurs. Tentan infaller nästa fredag och jag har inte ens börjat införskaffa böckerna som ska läsas. Så det känns att det börjar brinna lite i knutarna nu igen.

Jag saknar faktiskt mina vänner däruppe i Stockholm lite. Frida som tydligen har gjort sönder våran kran i köket (eller vad som nu hände). Simon den stackarn som känt sig ensammen och behöver sin plaststorebror att kröka med. Men imorgon kommer jag hem, på tisdag är det tacobuffé igen. Då är vi på att. Sen kommer Olivia till mig på torsdag och livet blir fulländat igen. Nu ska jag knoppa och kanske kittla Olivia lite förs, då blir hon arg, hejdå...

Jahapp. Söndag och sista dagen här i Frillesås. Som vanligt har tiden gått alldeles för fort. Alltid när jag kommer hit rullar timmarna förbi alldeles för långsamt. Imorgon ska jag upp vid 04.00 och åka tillbaka till Stååkkholm igen. Som tur  var kommer Olivia till Stockholm på torsdag så det känns väl ändå okej. Har schlappevecka i skolan med. Två stycken seminarien, två timmar vardera. Ett på måndag och ett på tisdag. Känns som någon har lagt upp en straffspark för lite onsdagssupande kanske. Men nu vill jag helst bara stanna tiden lite...

Jaha, dag två eller vad fan det nu heter. Igår hände väl inte så mycket kan jag erkänna. Blev mycket muppande med datorer, lite Idol och så avslutade vi kalaset med två avsnitt Dexter. Ikväll var min kvinna sugen på rajraj så det är bara å ställa opp. Dricka är väl en av de få saker jag kan...

Ho hej! Uppe med tuppen idag igen. Trots att jag egentligen kunde sova hur länge jag velat. Men skitsamma, bra mår jag i alla fall. Väldigt bra om jag får säga det själv. Resan igår gick väl helt okej, lite segt var det allt men roade mig med att läsa allt det jag inte borde läsa. Till slut fick det bli lite QuadraPop, SImon jag har ett nytt rekord ifall jag inte sagt det, 355000, mothafucka. Här i Frillesås går teknikutveckling stadigt framåt och nu bjuds det även på trådlöst internet. Funderar på att ordna någon liknande installation i min lägenhet men det får bli ett senare projekt. En av datorerna saknar ju nätverkskort för trådlös uppkoppling. Men bra mår jag, lite småförkyld och drabbas av hostattacker då och då.

Vad ska jag göra idag då? Ingenting som det ser ut för tillfället och jag är lika nöjd med det. Ska sitta och pilla lite med flickvännens dator så småningom. Installera program och dona med sådana grejer ni vet. Leka lite datahacker liksom. Gissar att det ska fotograferas lite outfitbilder med till Olivias blogg, Moderniteter. Så många outfitbilder jag tagit så kna jag snart kalla mig för modefotograf tror jag, haha.

Läste på GP:s ledarsida idag att Heron City var det folk ville ha, inte små ensalongsbiografer. Märks att de inte har så bra koll här. Sist jag var på Heron City var det jag och åtta till i en salong med plats för typ 300 pers. Låter verkligen som en lyckad satsning. Tror min storebror skrev en uppsats på Handels om floppen Heron City för något år sen. Kanske borde maila den till GP.

Lutar åt att det blir ytterliggare en nykter helg. Jag omfamnar den och klagar inte. Dricka, gå på lokal och sånt är inte alltid så himla roligt. Ibland är det gott nog att bara ta det lugnt, särskilt när man har ett underbart sällskap.

Nu ska jag prova och se hur DC++ fungerar på mac hade jag tänkt. Ha en fortsatt trevlig fredag och start på helgen, hejdå!

Äntligen torsdag. Som jag har längtat efter den här dagen. Säkert i hela sexton dagar har jag önskar att jag hade kunskap om hur man skulle kunna bygga en tidsmaskin. Den senaste timmen har gått åt till röstlös väntan med snabba pulsslag. Tiden fram har varit en bergodalbana mellan saknad och längtan. Om cirka sex timmar är den äntligen över. Först ska jag bara korsa landet i ett mindre snabbt tåg. Till mitt sällskap har jag ett nytt nummer av Café, en bok och lite skoltexter som ska läsas. Kommer bli så bra det här. Då var det dags att släpa alla väskor till centralen då ja. Ha en bra helg allesammans. Puss

Fan, det känns lite trist att skriva om vanliga saker, hur mitt liv ser ut. Men just nu är inte inspirationen på topp så jag bjuder på lite substanslös information istället. Har umgåtts med Simon Rödskägg hela kvällen. Vi drack lite öl här hemma innan vi gick till Pappagallo och tittade på fotboll med några fler öl på schemat. En gammal Guinness på fat fick jag och både jag & Simon refererade till torsdagskvällar på Harry's i Värnamo. Förra hösten hade vi tradition, torsdagsölen som vi kallade den. Vi unga män drack alltid Guinness på den tiden, vi jobbade och hade råd med den dyraste fatölen. Idag unnade jag mig en och lite flashback fick jag allt, kryddade det hela med lite chilianer också. Matchen gick bra och puben var lika gemytlig som vanlig, allt bra så länge. Såg klart på Sopranos innan med, slutet utelämnade väl det mesta åt fantasin och skaparna av serien har väl lagt upp en straffspark för någon form av fortsättning ifall lusten skulle falla in.

Annars är det mesta rätt bra. Minns att jag frågade en måndag efter en helg med Olivia ifall det var möjligt att man det gick att ha fysiskt ont av saknad. Idag är frågan lite omvänt, kan man längta så mycket att man går sönder?

Imorgon mina vänner, imorgon blir jag glad, lycklig eller vad fan man nu ska säga, allt på samma gång kanske. Först ska jag bara klara av ett ex antal timmar i en datasal med filmredigering på schemat, yippie liksom. Snälla någon låt mig slippa. Sen blir det fem timmar på tåg och varje gång tåget stannar i orter som Laxå, Alingsås och allt vad det heter kommer jag bli lika arg och önska att jag var framme. Nu ska jag sova, imorgon är det mycket att stå i då. Vi hörs...

Här sitter jag med min gode vän Simon och dricker en billigare öl. Laddar lite inför vårat stolta fotbollslandslags sista drabbning i EM-kvalet. Simon har små konstiga ord och idag kom ordet "baconrosett" ur hans lilla men väloljade trut. Kan ni gissa vad det betyder så lovar Simon att springa naken över Norrmalmstorg och skrika "baconrosett! baconrosett!"

Nu börjar klockan bli sent även i Stockholm. Borde egentligen gått och lagt mig för en stund sen. Men vill ju få se sutet på Sopranos och nu är det bara tre ynka avsnitt kvar. Så med lite popcorn har kvällen så sakteliga rasat ifrån mig. Imorgon väntar inspelning av ett litet tv-reportage, jag har ingen direkt roll att spela. Skönt så tycker jag och grattar mig själv. Förhoppningsvis tar det inte mer än två timmar att filma färdigt allt.

Under kvällens gång har funderingarna gått varma mellan Sopranos-avsnitten. Hur jag ska klämma ur mig det här utan att låta lite patetisk vet jag inte så ni får köpa det eller så kan ni skippa och läsa kommande text. Funderade över hur livet var innan Stockholm, innan Olivia. Allt jag minns är alla ensamma nätter jag satt ute på balkongen, i regn, i snöstorm, i solsken och när som helst. Såg ut över en liten, död stad. Alla andra fönster i mitt bostadsområde var släckta. Där satt jag klockan tre mitt i natten många gånger ska ni veta. Jag mådde nog inte särskilt bra ska jag erkänna. Hade grava motivationsproblem med tillhörande ångest över jobbet, ibland så illa att det var lite för mycket. I de lägena brukade jag sända en tanke till min mor, min familj och på så sätt tog jag mig igenom all skit. Vännerna förstås, er glömmer jag inte heller. Tyvärr stack de flesta av er iväg och ett tag var det väl bara Dennis och Frida hemma som kunde muntra upp mitt liv.
Men var det inte roligt ibland? Visst har jag många roliga minnen också, allt för många med alkohol inblandat. Så gjorde jag då, drack bort varenda helg. Gångerna jag hade minnesluckor på Harry's är oräknerliga till antalet. Det var att välja det som var minst tråkigt, antingen sitta hemma själv eller supa sig snygg på Harry's. Alla gånger blev det Harry's, för det var faktiskt minst tråkigt, tyvärr. Klart jag kommer ihåg alla gånger jag gick de där 20 minuterna hem genom stan efter klockan två och Harryäs hade stängt. Alla gamla blogginlägg som nu är raderade men det var rätt svart minns jag. Inte speciellt många upplyftande saker kunde jag få ur mig. Ibland lät jag bara fingrarna gå och varje gång fanns minst en referens till flyktåtgärder (lämna landet, skjuta heroin you name it). Jag var, trots goda vänner, bra arbetskompisar och snäll familj, jävligt olycklig. Jag visade det mycket sällan för folk hur illa det var. Höll fasaden uppe men inne rasade kriget varje dag. Hur jag stod ut vet jag faktiskt inte riktigt. Gissar att drömmen om något bättre höll huvudet ovanför vattenytan.
Sen kom sommaren 2007, min sista sommar i Småland, efter den var det tack och adjö. Less och utled på allt. Sa upp mig från jobbet mitt trots mina chefers otaliga försök att övertala mig till att stanna. De visste redan att jag var förlorad så försöken blev sällan så seriösa. Hörde något om att högsta hönset sagt på fyllan att han skulle göra mig till restaurangchef ifall jag stannade, tanken lockade i fem sekunder innan jag insåg att jag skule vara tvungen att bo kvar. Jag tror aldrig riktigt jag passade in i Värnamo. Hade nog lite för höga krav på livet, som många andra nog med har i småstäder.
Åter till spåret nu va. Sommar är det, någon gång i slutet av juli. Efter många om och men beslutar jag mig för att åka på Emmaboda, ingen sommar utan festival va. Hade även tjejen jag träffade året innan på Emmaboda någonstans i tankarna. Väl där var det som vanligt och plötsligt satt tidigare nämnda tjej i campet, första mötet var rätt kort och en aningen pinsamt. Sen försvann hon och mer var det inte med det, vi fortsatte dricka våra öl. Framåt kvällen tänkte jag försöka se en konsert i alla fall och blir meddragen av en kompis. Framme vid scenen försvinner min vän och istället får jag syn på den där tjejen ni vet, ja just det, hon ja. Tar mod till mig och går fram och pratar, vad ska jag säga mer, resten är väl lite utav historia. Olivia heter tjejen jag skriver om ifall ni inte fattat det än. Minns sändagförmiddag och det är dags att säga farväl till Olivia. Inom mig kommer den där känslan att "Mattias, allvarligt nu, det här får du inte släppa". Efter några resor fram och tillbaka till Västkusten hade jag blivit tillsammans med Olivia. Lagom tills dess hade det blivit dags att flytta ur min fina lägenhet på Smultronvägen och dra flyttlasset till Stockholm. In i Skatteskrapan bar det, femtonde våningen och här är det najs. Helt plötsligt föll bitarna på plats och fortfarande tre månader efter känns det ibland overkligt.
Att en massa år i olycka och misär på en så kort tid som tre-fyra veckor vänds till det helt motsatta. Nu bor jag mitt på Söder, där jag drömt om att få bo de senaste två åren, ihop med en utav mina bästa kompisar. Jag är tillsammans med en underbar och alldeles strålande vacker tjej. Jag går en utbildning jag verkligen vill gå och som är intressant ihop med en bra klass. Jag har många av mina bästa vänner här uppe i Stockolm. Jag är, vad man skulle kunna säga, lycklig. Suger in det ordet, lycklig. Det känns ovant, jag försöker varje dag försöka fatta att jag verkligen kan skatta mig som lycklig. Visst är det ett bekymmer att Olivia bor utanför Göteborg och jag här men i jämförelse med all skit jag gått igenom så känns det, trots att det gör ont varje gång jag somnar ensammen, som jag kan leva med det. Och alla ni som tycker det här var lite fånigt så ger jag är långfingret. Ni som känner mig vet hur illa det varit och jag tror verkligen ni unnar mig det här.

Nu blev det ett sjuhelsikes långt textstycke här, förlåt men jag var tvungen att avreagera mig lite på fingrarna. Nu ska jag sova, ensammen inatt igen, näst sista

Idag är det tomt i huvvet. Nollställd skulle sammanfatta mig rätt bra. Sitter med min förkylning framför datorn och tänker snart lägga mig tillro med några avsnitt Sopranos till kvällsmat. Ska kanske ta lite popcorn till det med. Disken står som vanligt på bänken men det kommer sen. Just nu orkar jag fan ingenting känns det som. Minst av allt skriva här så istället kan ni läsa Simons blogg, den är roligare, i alla fall just idag skriver han bra om lite kläder och sånt. Precis sådana saker jag inte orkar reflektera det minsta över idag.

O fan. Läser på Aftonbladet att grannbyns store son, Freddy Söderberg, har värvats till Bajen. Lite kul att en kille som gått på jag gått på samma högstadeskola/gymnasium ska spela i Hammarby kommande säsong. Bara det har jag att reflektera över, för nu ska jag sova. Lång dag i skolan imorgon med InDesign på schemat, rätt skoj det ändå. Dagen har ägnats åt långfika med Alle och så småningom Disco & Becka på Vete-katten. Nu på kvällen har jag videochattat med min flickvän. Roligt att få se henne röra sig också så jag slipper hålla mig till alla outfitbilder på hennes blogg. Fast nu blev ju i och för sig saknaden snudd på än värre. Men ska bara härda ut i tre ynka dagar nu. Godnatt

Då var den nya veckan igång. Började dagen med att snooza en timme vilket ledde till att frukosten fick skippas så nu sitter jag här med en viss hungerkänsla i kroppen. Ska nog dunka in några mackor alldeles strax. En sväng förbi skolan, prata lite med klasskompisar och få det påtalat att jag missade Hammarby Sjöslag i lördags. Ett kort och vasst sting av ånger att jag inte åkte dit slog mig först men insåg rätt fort att sådant kommer hända igen. Jag behöver inte vara med jämt, på varje fest.

Så vad ska jag göra återstående tid av dagen då? En sväng till affären vore på sin plats. Idag blir det nog ris och kyckling känner jag. Funtar på att mest bara chilla och kolla på Sopranos. Har inte så mycket ork idag känner jag. Socialt liv känner jag inget större behov av idag.

Helgen är avklarad, klockan pekar på att det är måndag och jag vägrar inse det så jag kör söndag ett tag till i mitt sinne. Har ändå lyckats korrupta till min sömnrytm återigen tack vare Sopranos, för skön säng och ingen alkohol. Min första vita helg i Sthlm är avklarad (jag drack en öl igår, okej, en öl och det stannade där), Visst det sved lite igår det gjorde det. Min flickvän var på stor husfest där jag gärna hade varit eller gått ut på The Office. Nu blev det en dålig fotbollsmatch istället. Sak samma, jag ångrar mig inte och min ekonomi gör frivolter inne på banken för tillfället.

Nu känner jag att det är en förkylning på intågande i mitt kroppssystem igen. Lite halsont, snuvig och alla symptom stämmer in. Början på veckan som passerade hade jag asont i halsen och missbrukade Vicks i tre dagar innan det gick över. Måste man ta det här all over?

Well, söndag idag och som söndagar bör så har ingenting av större värde uträttats. Träffade på Simon Rödskägg och Emil Krigare för en runda till Pet Sounds som fortsatte till Kungshallen för söndagsmiddag. Andra söndagen i rad vi hamnar där och en liten tradition har väl börjat kanske nästna vi får se vad fan. Sen hem, ligga på min lilla soffa, kolla Sopranos, agera datorsupport till flickvän och runka till Hemnet. Så långt kom jag.

Läste en sak i DN idag, men sen när jag skulle berätta det för Simon var det helt borta, putsväck. Tror mitt minne håller på och svika mig alltså. Nuförtiden har jag ingen aning om vad jag sagt till mina närstående. Allt blir bara ett mischmasch så vissa får höra mina historier tre gånger och andra får inte höra dom alls. Mest drabbade är Olivia, Frida, Simon, Stina och Becka, förlåt mig, jag är lite förvirrad eller något. Jag vill ju gärna bli en galen professor,

Tittade på mitt hår innan idag. Nu när jag haft lite slöhelg har även det slöats efter med hygienen lite så jag har inte riktigt kommit in i duschen sen i fredags. Men återigen påminns jag om att håret blir fan snyggare när det är skitigt, i alla fall enligt min egna mening. Och det är inte bra. Måste komma på något klurigt sätt att komma runt det här problemet. Håller för övrigt på och sparar ut till långt hår igen så sorry alla skins-vänner, nu blirre burret på igen. Något som värmer i vinterkylan.

Kyla ja, mössa har jag ingen. Eller en sjukt ful mössa som aldrig mer borde få skåda dagens ljus. Idag snodde jag nästan Simon tjyvarmössa av misstag. Lånade den inne på Kungshallen och sen när vi var nere på t-centralen och jag var redan på väg ner i min rulltrappa koma jag på att mössan satt på mitt huvud och inte på Simons. Så jag tar helt enkelt och slänger upp mössan ovanför räcket och Simon får tillbaka sin mössa. Svårt att förklara men det såg nog lite roligt ut. Alltså bör jag skaffa en egen tjyvarmössa så jag slipper sno Simons hela tiden.

Vi hann även med att titta på NK:s skyltfönster en sväng. Inget som slog någon utav oss i backen utan vi studerade mest konstruktionen och sådana materiella saker som män ibland gör.

Jaha, ny vecka var det så. Imorgon inleder jag mitt lite skolk på förmiddagen (ingen är förvånad). Fortsätter med ett litet lunchmöte om kommande filminspelning. Tis-ons-torsdag är det sen 9-16 var jävla dag. Det kommer bli ett helvete, gå upp när det är mörkt och sluta skolan när det är mörkt. Tisdag och torsdag blir nog värst eftersom vi ska tillbringa våran tid i en datasal hela dagarna.

En annan sak har slagit mig som faktiskt förvånar mig. Helt ärligt saknar jag min familj plus att jag även saknar Värnamo och livet där lite. Alltså inte så att jag vill flytta tillbaka hem, no no. Utan lite mera att jag skulle vilja åka dit, säga hej och se så att allt är som vanligt. Kanske inse att man är bortglömd och lika bra vore väl det kanske. Men familjen mest, träffa mina älskade mamma och min lite buttre far (haha). Känner även att någon i familjen behöver ta tag i det yngsta sönernas liv också. Josef (18 år) som går i trean och funderar på vad han ska göra efter skolan. Än så länge har han 20.0 i betyg och är äckligt jävla smart. Men innan jag lämnade dillade pojken om att flytta till Luleå och plugga där. Här känner jag att jag måste rycka in och tala honom till rätta. Med hans betyg och intelligens ska han fan gå på bästa möjliga skola (typ teknisk fysik eller industriell ekonomi på KTH eller Chalmers) inte fuckin' Luleå. Min andre lillebror vill jag mest reta och pika för hans ibland rätt vedervärdiga musiksmak plus att ta tillbaka alla mina Kent-skivor han lagt beslag på. En sista sak och absolut ingen liten sak, hunden för fan. Hann precis bli fäst vid mammas lilla odjur Chanel, världens sötaste hund. Om några dagar är det tre månader sen jag flyttade upp till Stockholm. Efter det har mina långresor inte gått till Värnamo kommun utan till västkusten. Så här lång tid har det aldrig gått utan att jag träffat min familj. Max en månad kanske var mitt rekord innan. Tro dock inget annat än att jag älskar Sthlm, önskar bara att en viss människa också kunde bo här.

Har ni läst DN idag? Fastnade för artikeln om Klimathotsrapporten som inkommit. Skrämmande läsning måste jag erkänna. Vad som återstår att se är ifall våra kära makthavare gör något åt saken, ifall de vill ge kommande generationer en chans eller om deras egna feta arslen ska bli ännu fetare till kostnad av en pajad planet. Visst kan vi svenskar dra ett strå till stacken men det känns rätt hopplöst att göra något själv medan Kina öppnar 20 nya kolkraftverk i veckan och jänkarna fortsätter som de gör. Självklart borde det här kunna lösas. Bygg mer järnvägar så vi slipper alla lastbilar som kuskar land och rike runt och spyr ut avgaser. Jag blir bara frustrerad av att läsa sådana artiklar och jag antar att det finns mer att hämta när det ska till miljötoppmöte i början på december när Kina och USA vägrar gå med på planerna för att minska utsläppen. För ÚSA är väl the land of free, hoppas dom blir glada när dom inte har något jävla land kvar att leva på. Skulle kunna skriva så jävla mycket mer i frågan nu blev det mest bara en liten öppning av ventilen för ilska. Tro inte att jag är guds bästa barn i arbetet för miljön, jag kastar säkert sten i glashus, det gör jag ofta. Men för att knyta åter, jag känner ju maktlösheten, vad jag än gör själv så är det inte ens en piss i havet. Eller så resonerar man som Simon och köper en stor, bensinslukande SUV med tanken "bättre att snabba på klimathotet så det blir llite varmare i det här jävla landet".

Nu har jag tömt mig på saker att skriva så jag knoppar nu. Men för att ta vid där inlägget började så kommer antagligen natten förbli relativt sömnlös. Inatt var det ännu konstigare, då försökte jag sova plus att jag verkligen var skittrött, men inte fan somnade jag på stört utan det tog nog en timme innan det blev svart. Sådant stör mig enormt också. Härmed tackar jag för mig och imorgon tar vi nya tag, eller?

Återigen blev det sen uppgång för min del idag också. Likadan process som igår med frukost, DN och kaffe liksom. Hmm, göra idag då? Det vete fasen, kanske ringa ihop lite vänner för att umgås eller något. Imorgon är det ny skolvecka, självklart tänker jag skolka första dagen. Men tisdag är det layout-lektion (skojigt), onsdag är det filmning och torsdag redigering. Plus att klockan 17.00 går tåget mot Göteborg, helst av allt vill jag ju att det ska bli torsdag, mend et fattar ni nu va som jag tjatar?

Funderar på att synda lite nu...

Jaha, då kan en vit lördag äntligen summeras och bokföras. Sovit länge, läst DN ordentligt, umgåtts mycket med Simon, pratat i telefon ett par gånger med Olivia, sett på fotboll med min storebror och avslutat med lite Sopranos. På ett sätt är det rätt skönt att vara nykter. Fördelarna är att jag hinner med att göra lite saker, se på tv-serier jag annars inte hinner med och framförallt slippa den där jävla bakfyllan. Nu är jag ordentligt trött så nu blirre sängen.

Men det kändes lite konstigt att åka tunnelbana med folk påväg till krogen medan en själv siktade på sitt eget hem, bara det var lite wierd. Godnatt

Till slut har även jag orkat att packa mig upp ur sängen. Käkat lite frulle, kollat in vad som hänt i världen runt omkring mig. Fogden ska börja arbeta tuffare, låter roligt det. Nu står kaffet på bryggaren och DN ligger bredvid för en ordentlig genomläsning. Simon dyker upp här om lite mer än en timme. Projektplanering och arbete står på schemat. Kvällen är ltie osuddig än. Kanske fotboll hos storebror eller häng med Simon. Det är klassfest ute i Hammarby Sjöstad men jag tror jag skippar den. Minns att jag sa att det skulle bli en vit helg och så ska det förbli. Alla mina vänner har sagt att jag inte kommer klara det så jag är sugen på att ge alla fingret och visa att jag har viss självkontroll. Hejdå

Har för en gångs skull tagit mig tid att slacka ordentligt en fredagkväll. Har lufsat runt i mjukisbyxor, tischa och kofta hela kvällen. Större delen av tiden har tillägnats i soffan med datorn som sällskap. Några enstaka gånger har jag gått ut och tagit lite "frisk" luft (gammal och dålig rökarrövare). Har inte varit så smällkallt ute under kvällen, det har nästan varit lite behagligt. Så jag har avverkat tre avsnitt av "The Mighty Boosh" och fyra avsnitt "Sopranos". Börjar så småiningom närma mig slutet på "Sopranos". Började med säsong ett någon gång under våren och sen har det rullat på. Vissa perioder har det blivit väldigt intensivt, nu var det nog en månad sen jag tittade senast. Nu är det bara 12-13 avsnitt kvar för min del. Simon klarade av allting på två månader, men sen har ju pojken inget liv heller, baaah.

Lyckas inte riktigt släppa Kent. Fortsatte gårddagens inslagna väg och låter mig åter vaggas in i sentimentaliteten. Vissa av låtarna har jag starkt förknippade med saker. En så enkel sak som låten "En timme en minut" ger mig direkt känslan av att skumpa runt på buss 270 in till skolan en grå oktobermorgon. Eller hela skivan "Verkligen" kan härledas till buss 270.

Ändå är det något som gnaver i mig och det är förstås tanken på att klättra på femton komma femman ensammen. Börjar bli utled på det här, jag kämpar vidare, var dag är värre än den som var innan. Sex jävla dagar kvar, kan ingen sätta fart på klockhelvetet.

Innan idag blev jag lite rädd för mig själv. Istället för att låta mig vara glad för det jag har så börjar min hjärna projicera massa hemska tankar. Saker jag inte vill ha i mitt huvud dyker upp utan förvarning och allt blir korrupt. Tack vare lite samtal och mess har dock satan lurats iväg. Men jag mår inte bra av att det blir såhär. Jag vill inte tänka så men det sker på automatik. Funderar över varför det är så. Kommer nog på det snart, antar att det har med gamla erfarenheter att göra.

Nu pratar jag med min förfriskade flickvän....

Nu är mjukisbyxorna påtagna. Nu börjar chillkvällen i ensamhet. Första nyktra fredagen i Stockholm sen jag flyttade hit typ. Ser faktiskt framemot att få vakna upp imorgon och inte vara sådär obarmhärtigt bakfull, huvudvärk och uttorkad hals. Nej tack. Imorgon ska jag läsa DN sida upp och sida ner till en kopp kaffe eller tre. Har fått tag på den brittiska serien "The Mighty Boosh" som Lokko lovordar i dagens krönika i Svenskan. Får se om den har något av värde eller om det är Lokkos anglofili som slagit till igen.

Då var det äntligen helg. Mina planer inför helgen är sådär klara. Ikväll ska jag ta det lugnt. Frida ska vara hos sin pojkvän vad jag förstått via hennes blogg så för min del blir det Sopranos-kväll med chirredirre. Innan det ska jag tillaga en god kycklingpasta hade jag tänkt. Imorgon ska jag och Simon arbeta lite på ett projekt under dagen. Kvällen är fortfarande lite oklar. Har en liten buffé att välja av. Kolla på fotboll med storebror och hans vänner, film med Simon&Stina eller supa med klassen på någon pub i Hammarby Sjöstad. Tiden får utvisa vilket. Just nu känns det tryggt och veta att jag slipper fyllan ikväll, så skönt att bara ta det lugnt. Det enda jag känner saknas är att mysa med flickvän under kvällens gång. Fredagarna vi spenderar tillsammans brukar oftast vara av mysstämning så det känns som att något kommer fattas. Funderade ett tag på att dra till henne imorgon bara sådär men insåg att den jävla skolan sätter stopp för det, satans skit jag saknar henne så jävla mycket nu.

Nu tar jag vägen mot ICA. Hejdå

Fyra timmars sömn, fy fan. Dags att ta sig till skolan. Just nu är det inte roligt att heta Mattias Sunesson.

Javisst. Nu lyckades jag klämma fram en lite lagom halvtattig artikel. Så nu kan jag känna mig nöjd ändå. Återstår är att se ifall jag kan sova efter mitt lite väl tilltagna koffeinintag. Imorgon är det reportage-planering på schemat klockan 10.00.

Simon, nu avslutar vi kvällen med "Socker" eller vad sägs?

Har kört fast lite med skrivandet nu. All brödtext är klar och nu är det bara en ingress som ska bajsas ut. Hoppas den kommer snart. För att fördriva tiden ger jag er listan på Kents bästa 90-talslåtar. Orkar inte rangordna på något sätt utan här kommer de rakt upp och ner.

När det blåser på månen
Stenbrott
Gravitation
En timme en minut
747
Saker man ser
Utan dina andetag
Kevlarsjäl
Innan allting tar slut
Kräm (så nära får ingen gå)

Efter tre koppar kaffe är jag helt koffein-kickad. Händerna skakar och jag är helt varm inombords. Visst är det underbart?

Sådär då var tvättningen avklarad. Jag och Frida har haft roligt under våra tvättimmar. Jag har mest gått runt och skrikit "Yaldan" hela kvällen. Nu är jag inne på lite gamla Kent-hits från 90-talet. Kanske borde sammanställa en lista på Kents bästa 90-talslåtar inatt.

Men först och främst ska artikeln skrivas färdigt. Har bryggt en sjuhelsikes massa kaffe, fyra stora koppar står redo att drickas. Har redan dragit i mig en halv och fler ska det bli. Kommit igång lite smått med skrivandet också, skönt. Artikeln har tagit form i mitt huvud och nu är det bara att omsätta det. Jag önskar dock mest att jag fick röka inne vid datorn. Det går så mycket lättare med ciggen rykandes. Nu ska jag u sluta men som journalist har man ändå ett stilistiskt ansvar att röka. Två halvor som slåss inom mig. Ska inte skriva mer här nu. VIll prata med min kvinna fast hon verkar inte vilja ringa så jag sveper min kopp kaffe och hämtar en till. Tjarå

För att krydda min Kent-afton så fick jag dokumentären "Så när får ingen gå" av Simon. Var många år sen jag såg den senast. Fast den har verkligen sina höjdpunkter. Minns väl när jag såg den första gången. Gillar ju sådana dokumentärer när de följer med band i sina turnébussar. Trots att jag är 22 år och har börjat mina studier så väcks alltid drömmen om att få kuska land och rike runt i buss. Vara full stup i kvarten, spela för folk och bara leva dekadensen. Nu vet både du och jag att det aldrig kommer hända, men drömma får jag väl ändå göra?

I väntan på att skrivarlustan ska infinna sig kör jag och Frida Kent-afton. Endast Kent-låtar är tillåtna idag. Så nu sitter jag och galer med i "Kevlarsjäl", vadå nostalgi. Jag har redan minnena från sommaren 2001 på panngloben. Kanske skulle försöka få tag på Kent-dokumentären som sändes på SVT den sommaren. Den var min själ fin, idag gillar vi Kent som aldrig förr.

Skolan var najs. Trevligt att träffa lite skolkamrater. Kan inte bara umgås med Simon jämt, även ifall det är jäkligt trevligt det. Nästa vecka ska det göras TV-inslag för hela smällen. Ska besöka en praktikant på den fantastiska tidningen "Dagens Media", en tidning om tidningar, haha.

Snart ska vi ner och göra tvätstugan osäker, skoj så skoj så.

Jag önskar det var nästa torsdag, mest av allt...

Sitter och lyssnar på gamla Kent-plattor, helt plötsligt önskar jag att det var 90-talet igen.

Fan, fan och fan. Jag hatar att jag alltid drabbas av skrivkramp. När jag väl har tid att skriva i någorlunda lugn och ro så går det fanimig inte. Blir så trött på mig själv. Istället gör jag saker jag inte borde göra. Sitta på Youtbue, läsa dåliga bloggar och röka (jag försöker ju för fan sluta men inte då). Rökningen blir någon slags medicin mot min ångest, inget vidare bra beteende. Så ikväll blir det väl då. Tvätta och skriva, ingenting annat. För imorgon ska det vara klappat och klart. Blir väl som vanligt något hastverk som får godkänt men inte mycket mer. Nu ska jag snart till skolan, fyra timmar eller vad fan det nu blir. Mörkt kommer det vara ute när det är över. Tjipp och hej

Morgonstund här i Skrapan. Utanför är byggarbeterna återigen igång med sitt dagsverke, att göra livet surt för alla som bor i närheten. Själv har jag varit uppe sen lite efter åtta. Smärtsamt men helt okej. Läst lite DN och så. Nu sitter jag och stirrar in i Word igen. Fick loss en mening men sen tog det stopp. Kanske lite frukost på det? Skola i eftermiddag, första gången på länge känns det som. Kan behöva röra lite på mig känner jag.

Nehe. De blev inge skrivande ikväll. Känner mig alldeles för trött för det. Sov rent ut sagt katastrofalt natten som var så det får jag ta igen nu. Var inte igår man var i säng innan 23.00 kan jag säga. Istället har jag bland annat ägnat mig åt att slå ett fenomenalt rekord på QuadraPop, blev helt paff när jag såg resultatet, nu behöver jag inte spela det mer eftersom det rekordet känns rätt svårslaget. Nej nej, imorgon är det uppstigning klockan 8.00 för morgonrutin och sen lite skrivande innan det bär av till Flempan för första gången på länge, typ en vecka ungefär. Nu ska jag sluta spela A Ballan och sova. Godnatt vänner

...lunch har jag fångat på bild.



Två påsar Vicks fick det bli. Visst är livet fantastiskt.

Nu sitter jag här och våndas som vanligt. Mina mer eller mindre lyckade intervjuer ska nu omsättas i en välskriven artikel. Så återigen blir det till att stirra in i Word-dokumentet för att se vem som vinner. Jag eller satan?

Ångrar i detta nu mitt kanske något förhastade beslut att radera mina gamla bloggtexter. Jag är nämligen grymt sugen på att walk the Memory Lane nu. Vill veta vad jag gjorde eller tänkte på förr om åren. Allt det spolierade jag i våras. Mitt fina arkiv av ibland rätt bra texter, ofta rätt mindre bra. Fan fan fan.

...ringde hon och fy fan vad värdelöst det är med telefonintervjuer. Det är väl kontentan av det hela. Så mycket annat fick jag inte ut av samtalet. Får fundera lite över det här och ta en dusch.

...är att sitta och vänta på att en poltisk reporter från Aftonbladet ska ringa upp. Verkar ta ett jävla tag och ingenstans kan jag ta vägen utan måste sitta här och vakta min telefon. För närsomhelst kan det ju ringa. Lena Mellin förstör för tillfället min dag.

En annan sak som inte heller är speciellt roligt är att bo bredvid en byggarbetsplats. Varje vardag klockan 07.00 är fanskapet igång. Tänkte att man skulle slippa oljud nu när jag bor på femtonde våningen men icke. Det låter som ett mindre krig när de kör sina maskiner och gud vet vad. Ibland tror jag att hela huset jag bor i ska ramla ihop likt WTC när jag hör ljuden. Om det inte upphör inom kort får jag helt enkelt tillverka mig en egen bomb och spränga bygget tillbaka till medeltiden.

Såg resultatet på tentan jag skrev för några veckor sedan. Det var ett glatt besked. Jag fick godkänt och nu har jag dansat glädjedansen några varv här inne i min lägenhet. Förbaskat skönt om jag får säga det själv. Plus att föreläsningen imorgon på förmiddagen blev inställd den med. Jag gillar mina veckor än så länge. Ledig/skolkar mån-tis-ons, skola tors-fre och sen ledig helg. Så var det förra veckan och denna vecka blev likadan, jag gillart. Nu ska jag försöka få tag på Aftonbladets samhällschef och tvinga till mig en intervju med henne. Hej och hå...

En intervju avklarad. Gick bra och fick en sjudundrandes massa klockrena citat. Hade jag inte behövt mer hade jag fan skrivit av allt han sa rakt av och lämnat in. Tyvärr går väl inte det men ändå. Trevlig karl den där Richard Slätt. Samtidigt var det skojigt att se Strix kontor också. Såg inte till Aschberg men likväl Virtanen med redaktion som satt och myste i sin kontorsö. Nu ska jag ta lite lunch bestående av luft och vatten samt läsa dagens DN.

Delade känslor idag. Gick inte till skolan idag. Efter att ha sovit uselt kändes det rätt meningslöst att stressa runt hela dagen för att spela ett journalistiskt rollspel. Väljer att satsa mitt lilla krut på min egna artikel som faktiskt handlar om riktiga konflikter. Så snart ska jag ner till Strix i Hammarby Sjöstad och snacka politiker/journalister-förhållanden med Richard Slätt, ursprungligen från Värnamo, bra sammanträffande. Resten av dagen ska gå åt till att samla in mer material till artikeln så jag kan få den färdigskriven idag. Vore hur bra som helst ifall så kunde ske. Ställer mig väl skeptisk till huruvida det kommer gå eller inte. Ånger över att jag inte gick till skolan? Tyvärr inte. Måste nog börja kämpa ordentligt för att komma back on track känner jag. Eller det känns mer som jag kom in fel i hela kursen och ständigt står offside. Så får satsa på att rädda det som räddas kan och förhoppningsvis på godkänt i alla fall. Käner viss ånger dock att jag kanske har svikit mina klasskompisar. Förlåt...

Jaha, genomföra intervjuer, inte min starkaste gren det inte. Ger mig ångest bara jag tänker på det. Sådan ångestgrad att jag har problem att ens försöka förbereda frågor till intervjun. Men snart börjar klockan bli mycket så det är väl dags att få den lilla del gjord. Fast väl på plats imorgon kommer jag sitta där, nervös och skaka som ett asplöv, inte få fram många ord och när de väl kommer fram så är de åt helvete fel. Antar att det är en träningsgrej, hoppas det försvinner när vanan väl infinner sig. Framtills dess är det bara till att försöka låtsas så mycket som det går. Ni får väl alla hålla tummarna för mig att det går bra.

Hur nyttigt är det att smälla i sig en påse Vicks Blue på en dag? Jag är snart uppe i två men inte fan blir halsen mycket bättre. Tur att tabletterna lindrar smärtan en aning i alla fall.

Jag tippar på en sömnlös natt, har sovit alldeles för mycket de här dagarna som gått. I söndags gick jag upp 15.30, igår 12.30 och idag 12.00. Inte alls nyttigt för min redan skadade sömnfunktion. Fan å helvete...

Idag tog vi efter några månaders frånvaro åter igen över "Röda Rummet" inne på Blå Lotus. Jag, Simon och Stina satt där inne i 2,5 h och fördrev tiden lite med gott sällskap och en massa tjöt. Nu har de åkt hem i snöslasket på Söder och kvar blev jag framför datorn. Tänkte fördriva tiden med att diska lite här i hemmet, kanske kolla lite på Sopranos och tala med Västkusten en sväng.

Så en god nyhet på kurswebben innan. Våran tenta den 3 januari har blivit framflyttat till den 7 januari vilket betyder fyra dagars längre jullov. Precis vad Yours Truly behövde, nu är jag glad igen. Imorgon blir en kämpig dag men det ska gå det med.

Okej, har bokat in en intervju imorgon. Så tur att vi har övning under hela dagen men jag tänkte schappa från den under några timmar. Den här etikartikeln som ska författas känns betydligt viktigare en ett journalistiskt rollspel. Kul och leka Göran Greijder liksom, nej tack jag gör hellre en intervju. Undrar om mina klasskompisar blir lacka, skitsamma. Nu är det bara en till intervju som ska prickas in. Hoppas det reder sig...

Ute faller snön ner i rask takt. Själv vill jag helst bara dö...

Ja så vad gjorde du då? Nej jag kikade klart på Californication istället för att göra någon nytta. Men slutet var bra och lagom oväntat så det inte blev för jävla krystat. Men satan vilka roliga intriger som uppstått i den serien. Jag rekommenderar den varmt till alla. Så då har jag slösat bort en kväll och seriöst satt mig i skiten. Inte ett enda uppslag till en artikel och nu börjar det brinna i knutarna. Sist lyckades jag lösa allting sista dagen och det börjar likna ytterliggare en domedag. Vet inte om psyket mitt klarar av alla dessa påfrestningar om och om igen. Blir wacko av allt plus att jag nu får en flashback och det känns som jag suttit här innan och skrivit exakt samma inlägg innan. Får väl helt sonika gå till sängs och hoppas på bättre lycka imorgon, har det inte löst sig då så vet jag inte, då är jag rätt jävla rökt. Godnatt

Hej och hå. Den här dagen känns lite kort och satt. Hann gå upp, sitta lite vid datorn, äta lite frukost och avnjuta dagens DN. Sen började det bli mörkt ute. Frida kom hem så vi tog oss en måltid på doncen trots att vi bägge är rätt panka. Den här veckan kommer bli tuff, ser inte framemot att behöva ha saker att göra hela tiden. Jag gillar ju att ta det lite mera lugnt, arbeta i mindre doser. Så blir inte fallet den här gången. Bara bita ihop eller så skiter jag det helt. Fast vore ju dumt att strunta i det, så det blir till att gaska upp mig nu. Ska ta lite Californication och sen göra upp lite riktlinjer för morgondagens arbete. Typ hitta vad fan jag ska skriva om, jag är helt nollställd. Tjarå...

Ja, idag var det alltså tre månader jag gick och blev med flickvän. Tyvärr är hon i vanlig ordning på fel sida landet så jag får väl fira i ensamhet med att varken dricka eller röka. Skitsamma, jag är glad och lycklig ändå på något sätt. Tre månader är ändå rätt duktigt jobbat, av tidigare erfarenheter brukar det krascha ungefär nu så jag hoppas på tredje gången gillt, verkligen så mycket.

Annars så händer inte mycket, sängen till 12.30 och nu ska ångesten börja komma tror jag. Har en artikel som ska vara klar på fredag, där bland annat två intervjuer ska ingå och det ska beröra etik inom journalistiken. Hur jävla kul låter det och jag har inget uppslag ens. Tur att jag är ledig imorgon också. Då ska jag ta itu med den där grejen. Ska umgås med Frida sen när hon kommer hem. Najs najs, hejdå...

Idag har jag mått mindre bra erkänner jag. Sängliggandes till 15.30 ungefär. Upp och slänga in några mackor i buken och sen på med kläderna, ut på stan och bort till fuckin' Vasastan dit mina kompisar prompt skulle hänga. Blev något random fik med Karin, Emil och Simon. En sväng in till Kunghallen för lite mat och sen satt vi där i två timmar och pratade strunt. Jag och Simon funderar på att börja med stand-up. Nästa vecka ska jag vara nykter. Rökte upp de sista ciggen som återstod från helgen så nu är det finito med det, fan det blir jobbigt. Nu är jag sugen på Californication, hejdå

På ett sätt var det jävligt skönt att låta musiken på Ace bara spränga bort all skit i huvudet med den höga volymen. Fan sånt borde jag göra oftare. Nu är jag jävligt mätt och ska sova men kvällen var skoj, riktigt skoj.

Då har vi fördrivit ytterliggare en dag här i Stockholm. Lite slitna, lite bakfulla och då blir det absolut som bäst. Men jag hatar lördagar i Stockholm, varenda jävla fik på Söder är fullsmockat och det är fanimej folk överallt. Plus att det var jävligt kalt idag. Gott sällskap hade jag så det fick funka. Funderar på att ta en snabb sväng i duschen innan det är dags att gå på flaskan igen. Ikväll blirre Ace igen, folk säger att vi är tråkiga som går till samma ställe jämt men vad fan är det för fel att gå dit om man har sjukt kul varje gång? Bittra jävlar...

Igår var jag full, ikväll ska jag bli fullare. Hejdå

Sitter lite i min ensamhet och dricker en smygöl. Peppar lite med Team Skidoos remix på The Bells "Target Group", mycket angenäm sång som ni alla borde bekanta er bättre med.

Försöker komma över alla knäppa tankar jag har. Genomgår ett litet emotionellt krig inombords, inte så det syns men här inne är det kaos. Varför måste jag alltid göra såhär mot mig själv. Bara jag inte får för mig att göra någonting dumt av det hela. Ikväll vill jag ju bara vara glad och njuta av mina goda vänners umgänge. Inte hålla på och vältra mig själv  bedröverier. Helvete med...

Veckans alla mödor är äntligen över. Har supit mig igenom de trista veckodagarna och nu börjar allvaret. Ikväll taggar vi upp ute i Såsen innan vi gör Stockholm osäkert. Hur det sen kommer sluta får framtiden utvisa. Har ett flak öl som står på golvet bredvid mig och väntar på att öppnas upp.

Usch, börjar få lite dåligt samvete för hur den här veckan har artat sig. Först skippar jag två dagar i skolan för att få vara med min flickvän (värt det), sen missar jag en tredje dag på grund av bakfylla. Igår var det krogen igen men som tur var började skolan vid ett idag så jag klarade det. Men det är inte bra att göra såhär. Nästa vecka kanske jag ska köra en vit vecka. Inget drickande, inget rökande. Kanske åka till landet eller något sånt. Göra inbrott i något litet fritidshus och sen bo där hela helgen och käka konserver typ. Vi får se. Just ni glömmer vi de tankarna i alla fall. Vi syns i dimman...

Eeeh, vad fan. Det blev några bärs på Carmen i goda vänners lag ändå. Lite full är jag na ändå. Det får gå bra så. Härligt med en tisdag-torsdag-fredag-lördag-fylla den här veckan ändå. Nu svarar inte min flickvän i telefonen så nu går jag och lägger mig. Imorgon skola och sen på att igen. Ett flak Spendrups, ja tack...

Jahapp. Dagen i skolan var rätt okej, vi hade tillochmed en rätt rolig stund tillsammans. Efteråt började folk snacka om att gå och dricka öl ikväll. Egentligen vill jag ju men fan mina pengar säger att jag inte får. Det kommer nog bli en hår helg redan som det ser ut nu. Så jag tar nog det lugnt ikväll, sitter hemma med en massa avsnitt av "Californication" istället. Rätt underhållande det med så spar jag supandet till fredag-lördag istället. Man är ju ingen Gustav Gelin än...

Hej och hå!. Orkade till slut pallra mig upp idag. Så nu ska jag iväg på seminarie om hur det är att vara tv-reporter. Kommer bli oerhört spännande, efter det är skoldagen slut och då vete fan vad som ska hittas på. Fika och lite sånt typ.

Blev inget med det där skrivandet. Ovanligt att jag inte gör saker jag borde göra. Fastnade för en tv-serie istället. "Californication" med gamle Arkiv-X-stjärnan David Duchovny (hur fan det nu stavas) i huvudrollen som en författare med skrivkramp. Hans huvudsysselsättning istället är att kurtisera med kvinnor och försöka få sin ex-fru tillbaka. Första avsnittet på en halvtimme räknade jag det till fyra olika kvinnor var av en visade sig vara hans ex-frus fästmans dotter. Härliga intriger och några roliga garv. Kommer nog ladda hem lite mer så småningom. Saknar "Entourage" bara, undrar när de drar igång igen.

Sen har jag chattat med våran egna au-pair-vän Ida borta i Boston, USA. I helgen blir det ju återförening med gamla gänget; Simon, Klara, Karin, Becka och jag. Den enda som saknas är just då Ida vilket avståndet mellan Sverige och USA själv får förklara. Kommer nog bli en bra helg.

Imorgon måste jag verkligen, verkligen gå till skolan. Så ikväll är jag nykter trots erbjudanden om lista till Spy Bar och allt. Har lektion 10-12 så det är gött. Nu ska jag sova i min ensamhet igen.

Har jag nämnt det förr men det är allt bra att Olivia har sin modeblogg. Alla dessa fina kort som finns där på henne. Det lindrar saknaden lite, lite, litegrann. Just precis när jag satt och skrev dessa rader om henne fick jag ett väldigt fint mess från ovan nämnda dam. Nu ler mitt hjärta...

Har gjort lite nyttiga saker idag i alla fall. Handlade till exempel, en ny osthyvel bland annat som var välbehövligt eftersom min egna försvann under mystiska omständigheter för en månad sen och den andra vi har är slöare än en kommunalarbetare. Lite meningslös mat, ett gäng paket med nudlar och en tub tandkräm. Pengarna bara försvinner ifrån mig, haha. Var på stammisfiket och drack en varm choklad sen. Har börjat förtära mer och mer socker sen rökningen las ner, en klassisk fälla men vad fan. I fredags drog jag i mig en stor påse gelehallon för mig själv. På fiket var jag förstås inte ensammen. Nej nej min fina vän Stina som kommit hem från sin långa Afrika-resa. Ett mycket kärt återseende som gjorde dagen lite bättre. Nu tänkte jag fan laga till mig något enkelt att äta som jag förhoppningsvis blir hyfsat mätt på. Pasta kanske. Sen ska jag försöka skriva lite, hejdå.

Någon som kan gissa ifall jag kom iväg till skolan eller inte? Det behöver ni inte jag berättar mer än gärna. Klockan ringde någon gång vid 8-tiden på morgonkvisten. Efter att ha utkämpat ett mindre kärnvapenkrig med snoozen i dryga timmen valde jag kort och gott att lägga ner verksamheten. Så av med klockan och in i sömnen igen. Upp vid halv tolv, en viss huvudvärk gör sig påmind samt sahara-käften. Går över rätt fort, surfar lite blogg, läser lite DN och äter frukost. Nu återstår att se ifall jag kan hitta på något vettigt idag. Vill hemskt gärna träffa Stina som varit i Kongo alldeles för länge men nu åter har satt sina fötter på stockholmsk mark.

Okej jag missade skolan, jag skäms nästan lite. Såhär kan jag liksom inte fortsätta känner jag. Nu får det fanimej bli skärpning. De närmaste veckorna satsar vi på 100 procentig närvaro. Vi får väl se hur det går med det.

Är en aningens sugen på lite ny musik. Har lovat Sanna att knåpa ihop en elektro-skiva så börja arbeta med den kanske. Skriva lite texter till projektet vore ju inte så jävla dumt heller. Först blir det duschen.

Just det, idag ska jag låta bli ciggen, kom ihåg...

Jahaja. Då slog klockan 02.00 och det har blivit onsdag här på Söder. Utanför är det cirka nollgradigt men inte så farligt ändå. Promillehalten i mitt eget blod är över det rekommenderade, i alla fall en tisdagkväll. Men vad gör man inte. Först var jag, SImon och Frida på umgänge med Sofie plus pojk. Sofie och Tobbe gick på lägenhetsvisning medans vi övriga tog en tacobuffé med 25-kronorsöl i Vasastan. Lämpligt nog stötte jag på några bättre klasskompisar på samma ställe. Så vid nio-tiden gick jag tillsammans med mina klasspolare upp i Gurras lägenhet där jag blev bjuden på en hel del öl och dessutom beskådade vi Liverpools utskåpning av Besiktas, 8-0. Säger då det att en så målrik match var längesen det bjöds på. Blev ytterliggare några öl, politiska diskussioner och annat hån. Helt plötsligt var klockan närmare 01.30 så det fick bli nattbuss till Slussen och sen promenad Götgatan ner för att komma hem i den stundande vinterkylan. En lagom perfekt tisdagkväll. Ska upp om mindre än sex timmar och gå till skolan. Får väl se hur det går, borde verkligen gå dit. Drack bara sju öl ikväll så det borde jag nog klara, jaja. Vad gör man inte för att dämpa sorgen och saknaden. Gifter duger gott för mig.

Så var det då dags. Efter ha sovit i samma säng som min underbara flickvän i över tio nätter i sträck är det nu dags att sova själv igen. Ingen del av min kropp vill klättra upp i sängen, vill verkligen inte. Hur ska det gå när jag inte har någon att hålla om, lyssna på när någon somnar in, vakna och få ett leende plus en kyss? Fan fan fan fan fan fan fan fan fan...

Då har jag återigen genomfört helvetesresan. Gick väl rätt skapligt idag, inte fällt några tårar än. Tåget blev försenat från Göteborg på grund av en lite oväntad anledning. Jo, en golfbil med släp (ni vet sådana som alltid åker runt på större stationer) hade kört och vält ner på spåret framför tåget så det inte fanns någon möjlighet att köra iväg. Bara att gilla läget och jag missade skolan, skitbra. Känns underbart att inleda en ny kurs med två frånvarodagar. Borde gaska upp min disciplin känner jag. Sitter på spänn och väntar in resultatet från senaste tentan. Eftermiddag/kväll blir det fika med lite vänner, vilka återstår väl att se.

Stockholm var verkligen grått när jag kom fram. Första tanken som slog mig när jag steg upp ur underjorden vid Medis var "Fan vad grått och trist, så var det väl inte innan jag åkte?". Känns motiverande att vara här, verkligen. Har ingen mat i kylskåpet, ingen lust att gå och handla. Sist jag kom hem från Olivia var jag inte och handlade på en vecka, levde på vatten, pasta, bröd och framåt fredagen rätt mycket luft. Kanske blir likadant den här gången också.

Nu har jag umgåtts med min flickvän i två veckor och tro fan att jag har aldrig känt av att två veckor har gått så fort. Varför är det alltid så? När jag verkligen vill att tiden ska gå långsamt så rusar den iväg snabbare än ett X2000-tåg. Och nu får jag inte träffa henne på över två veckor och det känns mer som att låta Sundance Kid prickskjuta mot mitt hjärta. Hur fan ska det gå då?

Jag börjar bli pank också.

Det där med att sluta röka har gått åt skogen idag, imorgon tar jag nya tag. Idag fanns inte orken till det också. Prioriterade det mot att sitta och storlipa på tåget hem. Nu ska jag försöka göra något vettigt.

Ska fortsätta orera lite kring mitt påhitt att sluta röka. det är inget längre missbruk som pågått utan efter några års feströkande tog det hela fart någon gång i februari-mars förra året. Bodde hemma i Rydaholm på den tiden så att röka hemma var inte att tala om. Stor anledning var att jag på jobbet var det rätt frikostigt med rökpauser och en god anledning att prata med Sofie typ. Så började det. Fick i april överta en lägenhet med världens bästa, inglasade balkong som min gode vän Simon sa orden första gången han var där: "Det vore en styggelse att inte röka med en sån här balkong". Sagt och gjort, plötsligt snittade jag på femton cigg om dagen. Det bara rullade på, mina föräldrar protesterade lite i början men annars var det bara att köra vidare. Även ifall det var rätt dyrt så jobbade jag och pengar fanns det lite för gott om så det var inga bekymmer. Något år gick på i samma bana och under sommaren blev det värre och jag snittade väl på ett paket om dagen. I mitten av augusti lämnade jag balkongen i Värnamo och flyttade till Stockholm. För att få en cigg var jag numera tvungen att ta hissen femton våningar ner plus att min ekonomi drastiskt blev försämrad. Så nu när hösten snart kommer bli vinter tog jag det (ibland ångrar jag det, oftast i abstinenstider) slutgiltiga beslutet att sluta.

Anledningar till att sluta var relativt få men väldigt tungt vägande. Dels är det inte värt att stå ute i minusgrader, snöstorm och stormvindar för att få i sig sitt dödande gift. Dessutom har jag fanimej inte råd längre. Sparkontot börjar redan få stora hål i sig och inte behöver de förvärras bara på grund av något jag egentligen inte behöver.

Nog kommer jag sakna det, det gör jag redan. Men min flickvän stöttar mig och hjälper mig när det är som värst. Hoppas andra finns där i Stockholm när hon inte gör det. Istället för att löpa ut varje rast i skolan får jag hitta på annat att göra, typ vara social med alla mina icke-rökande klasskompisar (typ ingen i min klass röker så det är bra). Nu har ju även varenda uteservering bommat igen så då behöver jag itne sitta ute och känna att det hade varit gott med en cigg till kaffe/ölen. Feströka får det nog bli en del, just det kommer nog bli svårt att komma ifrån. Att hålla emot alkoholpåverkad har aldrig riktigt varit min grej.

Var ute och tog en cigg innan, bara för att prova på vad som hände. Det hände ingenting och det smakade fan inte gott heller. Nu behöver jag inte röka på ett par dagar känner jag, vad tjänar det till?

Ser att jag inte skrivit på ett tag här. Kanske ska plita någon rad eller två för mina tre läsare. Har haft tre helt rökfria dagar i november. Torsdag, fredag och söndag. I lördags låg jag och grät och jag såg cigg med vingar som flög runtomkring mitt huvud. Efter en cigg var jag nöjd och har inte rökt sen dess. Pillar väl in någon snus om dagen, ibland hjälper det, ibland inte. Nu känner jag att abstinensen börjar kicka in igen. Och ingen finns här i huset i Frillesås som kan få mig att hålla emot. Nu mår jag inte bra.

Har jag gjort något extraordinärt i helgen då? Inte så värst, eller jo, jag har läst en skönlitterär bok för första gången på typ tre år. "In Cold Blood" av allas våran Truman Capote fick det bli. Jävligt bra läsning som har hjälpt mig hålla mig sysselsatt när Olivia jobbat och sådana grejer. Fick träffa Olivias mormor, morfar och morbror i lördags med, nervöst som fan att träffa släktingar. Det gick nog bra i alla fall. Mycket god mat har det varit också, som vanligt. I övrigt har vi mest gjort par-aktiga saker typ kollat på Idol, sett klart på första säsongen av Dexter, pluggat och även lite mys har vi hunnit med.

Imorgon far jag hem till huvudstaden igen. Är väl inte helt laddad för det om jag ska vara ärlig. Ny kurs och massa strul kring det och så får jag inte träffa flickvännen på över två veckor. Men Stina har kommit hem från Kongo vilket är kul. Dessutom kommer Karin och hälsar på till helgen, ett kärt återseende. Vi har alla saknat Karin, hon borde lämna Danmark och flytta upp till Stockholm. Så jag kommer nog överleva. Tänkte försöka börja skriva på ett projekt sen, Nu ska jag ut och slåss med nikotindemonerna igen, hejdå

Snart tar jag helvetesbussen till Göteborg tillsammans med min bättre hälft. Igår var jag lite för full för mitt eget bästa och kön till Baba var sjukt stor, jag förstår fortfarande inte. Så vi sket i det. Idag när jag åker lämnar jag ciggen hemma, det är dags att sluta röka nu. Jag ser inte framemot den här kampen som ska utkämpas, hindren är många på vägen och fallgroparna stora. Men men, jag får väl bita ihop. Skönt att slippa stå ut och frysa.