Fan och hans moster

Jobbångest och saknad i en stor jävla kokande bytta i skallen på maj! Helvete vad livet ska vara jobbigt ibland, kan inte sparvarna ändra riktning och flyga rakt in i käften på mig en endaste gång. Livet i Rydaholm är knappt uthärdligt, så länge jag är ensam är det okej. Jag får röka då, göra vad jag vill. Sen föräldrar hemma, sitta och verka fin. Inte svära heller, ack nej ack nej. Måste sova, upp om sex timmar, sex jävla timmar. Imorgon kan jag nog dö, men det brukar gå bra ändå. Ändå känns det varje kväll som om morgondagen kommer bli den sista. I alla fall de dagar jag ska jobba. Torsdag någon, ge mig ljuvliga torsdag. Arbeta hårt sen få lön för mödan med att få träffa den vackraste av vackraste. Flickan jag drömmer om, hennes läppar jag mest av allt vill kyssa nu, på momangen. Snälla ge mig torsdag, snälla snälla någon!!!