Döden tar oss alla, en efter en

Då var även min släkt en medlem mindre. Farmor avled tidigt i morses och det var väntat. Aldrig roligt när det händer och pappa verkar ta det hela rätt hårt känns det som. Får lite dåligt samvete att jag inte kunnat närvara under vakorna och allt det där. Jag får väl göra ett appearance på begravningen. Ingen speciellt bra start på dagen och jag låg i sängen i en en och en halvtimma och funderade istället för att gå up, dumt av mig.

Vila i frid, kära farmor...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0