Att komma hem

Då sätter vi oss alldeles strax på tåget och beger oss mot landet huvudstad, tillika min hemstad numera. På ett sätt ska det förstås bli rätt skönt, träffa Frida, få vara där det händer och allt det där. Vad som är lite trist är att man blir inte uppassad av föräldrar längre och att skolarbetet som jag skjutit på i två veckor nu står på rad och kommer kräva en stor ansträngning från min sida. Men vad fan, att komma hem ska vara som en schalger eller hur var det nu?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0