Fan och hans moster

Onsdag, en ledig onsdag. Min kropp behövde en ledig onsdag och det fick jag. Min själ, gud vad jag behövde det. Igår satt jag mestadels och stirrade döden i vitögan av trötthet. Nu fick jag äntligen ligga och sova länge en morgon/förmiddag. Känner mig betydligt starkare idag och utvilad. Utvilad är ett bra ord, imorgon kommer det väl sluta med att jag är lika trött igen. Den logiska matematiken har förföljt mig i två, tre år nu så det är ingen överraskning. Skönt att få ägna en timma till DN:s huvuddel och bara läsa, läsa och läsa mer. Fortsatt mycket snack om Kina, gott så, det lär väl fortsätta på den inslagna vägen hela vägen fram till OS. Frågan är hur det kommer se ut efter OS. Kommer alla medier bara skita i Kina igen och låta det återgå till "Business as usual". Mina frågeställningar kring det ämnet är många och komplexa, någon dag ska vi reda ut det här ordentligt, du och jag. Ragnar Roos signerade ledare var tänkvärd, äntligen någon som skriver i samma tankebanor som jag gått i den senaste tiden. Kanske blev det lite för invecklat för att jag skulle fatta men huvudlinjen om att alla stora utsläppsländer ska vara med på ett avtal är ju solklart rätt. Utan USA och Kina (som står för hälften, just det, HÄLFTEN, av alla koldioxidutsläpp) kan man lika gärna skita i ett avtal och långsamt studera en planets undergång. Min fördelning över tidningsläsandet i övrigt blev en timma åt huvudelen och cirka en kvart åt Ekonomi/Sport och Kulturen, inte ens cd-recensionerna var speciellt intressanta idag.

Dags att ägna tiden åt lite kvalitativt tankearbete i mitt rum, på med tankestruten och prästkåpan...