Fan och hans moster

Jovars hade svaret blivit ifall någon frågade erkänner jag. Ibland funderar jag på att bli religiös eftersom vindarna helt plösligt valde att blåsa åt mitt håll. Jag känner medvinden som blåser ner allt hår i ansiktet, kan springa utan att det känns jobbigt. Från dagen jag slutade jobbet (31 juli) har i princip allt gått min väg. Alla pusselbitar föll helt plötsligt på plats, det har varit lite för välregisserat för att jag ska kunna ta det på allvar. För att sammanfatta allt kort så lämnade jag landsbygden för storstaden, har numera mitt residens i Skatteskrapan på Södermalm. Började läsa journalistik och multimedia på Södertörns högskola för några veckor, en linje jag redan älskar och en klass som har alla förutsättningar att bli en utav de bättre. Många av vännerna hemifrån har dessutom följt mina fotspår så nu är vi en liten koloni häruppe som ägnar dagarna åt att fika på Blå Lotus nere på Skånegatan/Katarina Bangata och på kvällarna dricker vi vin och lite för berusade springar på popklubbar. Antar att vi kanske inte kommer umgås lika mycket som vi gjort här i början men det är bra att ha några att umgås med under invänjningsperioden.
Sist men inte minst har jag gått och blivit med flickvän efter många år som ensamseglare, enda smolket i bägaren är att hon bor på västkusten och det är ungefär det enda jag har att klaga på i min tillvaro. Jag älskar livet, jag ska njuta av det så länge det bara går...