Fan och hans moster

Dåså, då börjar jag titta nervöst på klockan och vill att den helst av allt bara ska rusa iväg och visa 16.50. Nu gör den inte det utan går extra långsamt bara för att jävlas. Tiden utan Olivia känns alltid mycket längre än vad det egentligen är. Nu är det tio dagar sen vi sågs senast men det känns sannerligen som det var mer än 20 dagar sen. Nu har det varit såhär i 4 månader men jag vänjer mig aldrig med det.

Nog tjatat om det nu, ska bli trevligt att hon kommer förbi så jag får vissa upp mitt föräldrahem med syskon och schabrak. Får se om vi lyckas svänga förbi Sannas fest ikväll, känner att en liten snabbvisit borde jag kunna bjuda på. Men förstås är det Rufus Wainwright på tv:n ikväll och min kära flickvän är ett stort fan av honom.

Annars inte mycket, somnade vid 04.30 någongång inatt och steg upp framåt 11.30. När jag steg upp låg samtliga bröder och sov samt en mor som intog sovposition i en fotölj. Vi är inga morgonmänniskor här inte kan vi konstatera. Nu ska jag hitta på något annat. Hejdå